Interpellationer och motioner- Kommunfullmäktige 24/4-2023
Under kommunfullmäktiges sammanträde den 24/4 lade vi i Socialdemokraterna fram ett flertal interpellationer om flera varierade ämnen. Det handlade om anmälningsplikt, nedläggningen av Båtsmansskolan och levnadsvillkoren för intellektuellt funktionsnedsatta, bland annat. Här är de interpellationer och motioner som lades fram av Socialdemokraterna.
INTERPELLATIONER
”Båtsmansskolan” av Meeri Wasberg, ställd till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
Under vad som enbart kan beskrivas som en mycket kort period har ett beslut om nedläggning av Båtsmansskolan i Norra Söderby stressats fram.
Motiven till nedläggning har kommunicerats styckevis och delt. Vi har nåtts av information om att i vart fall en friskolekoncern har kontaktat kommunen i direkt samband med att skolnedläggningen blev allmänt känd. Det är också sedan tidigare känt att den nya kommunledningen inte känner någon större vurm för kommunens egna skolverksamhet, utan gärna ser att andra bedriva skolverksamhet i mycket större omfattning än idag.
Att skolan under fler år haft ett vikande elevunderlag i kraft av hur den omgivande bebyggelsen är utformad har naturligtvis varit känt och olika mått och steg har vidtagits. Samtidigt är det även väl känt att det i närområdet pågår arbete med flera detaljplaner och att det finns positiva planbesked som på ett antal års sikt kommer kunna möjliggöra ett stort antal nya bostäder, bostäder som kan antas attrahera unga banfamiljer. Kommunledningen har inte kunnat ge ett rakt och tydligt svar på vad som kommer att hända med lokalerna som sådana, lokaler som dessutom omfattar ett antal skyddsrum, idrottshall med mera. Även om kostnaderna för lokalerna flyttas över till lokalbanken innebär inte det någon kraftigt förbättrad ekonomi för kommunen.
Det är också uppenbart att ett antal andra frågor av praktisk karaktär saknar svar, så som exempelvis hur barnen ska kunna ta sig till och från de anvisade skolorna på ett säkert och tryggt sätt. Den väg som föranstaltats kan knappast sägas leva upp till detta idag och vilka möjliga investeringar som kan tänkas vara nödvändiga i den delen, har inte presenterats.
Kommunikationen gentemot medarbetare, vårdnadshavare och barn samt politiskt förtroendevalda har varit under all kritik. Vi har nåtts av uppgifter om att uppdraget i sig lades redan i januari vilket borde ha kunnat borga för en bättre dialog med samtliga berörda. Inga alternativa scenarier verkar ha övervägts då inget sådant har presenterats. Vi socialdemokrater menar att det finns flera olika alternativ att utreda och pröva. Detta sammantaget bidrar till en känsla av att de verkliga motiven ännu inte presenterats.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
- Varför hastades ärendet igenom utan att reella alternativ undersökts till fullo och
presenterats för Grundskolenämden? - Vilka verkliga motiv ligger bakom nedläggningen av Båtsmansskolan?
- Finns det fler skolor och förskolor på kommunledningens nedläggningslista?”
”Vem är det som styr egentligen?” av Carl Melin, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
I en demokrati är det viktigt med att medborgarna kan utkräva ansvar av de som styr och har makten. En förutsättning för detta är att det är tydligt för medborgarna vilka partier det är som ingår i majoriteten och vilka som ingår i oppositionen.
I Haninge är detta mycket otydligt. Det är framförallt Sverigedemokraternas ställning som är otydlig. Sverigedemokraterna har inga ordförandeposter men har ett sakpolitiskt avtal med åtminstone ett av de partier som har sådana. Sverigedemokraternas gruppledare tituleras
”oppositionsråd” samtidigt som kommunstyrelsens ordförande på en fråga i kommunfullmäktige tydligt uttrycker att Sverigedemokraterna ingår i kommunledningens ”underlag”.
Sverigedemokraterna tar del av de politiska resurser som enligt kommunfullmäktigebeslut ska tillfalla oppositionen med får därutöver del av de politiska resurser som tillfaller majoriteten. Sverigedemokraterna får platser i styrelser, nämnder och arbetsutskott som partiet inte skulle få av egen kraft och som annars hade tillkommit andra partier.
Det finns – enligt en intervju med kommunstyrelsens ordförande – dessutom en sakpolitisk överenskommelse mellan partierna i den så kallade Haningealliansen och Sverigedemokraterna som följs upp löpande. En överenskommelse som inte har redovisats för medborgarna.
Liberalernas gruppledare, tillika demokratikommunalråd, har tydligt sagt – även i
kommunfullmäktige efter valet – att löftet från valrörelsen om att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna fortfarande gäller och att det INTE finns någon sakpolitisk uppgörelse mellan den så kallade Haningealliansen (där Liberalerna ingår) och Sverigedemokraterna.
Kommunstyrelsens ordförande har tydligt sagt att det med det nuvarande styret är ”slut med minoritetsstyrena” i Haninge i kommun. Något som inte går att tolka på annat sätt än att Sverigedemokraterna ingår i majoriteten (trots att de har ett oppositionsråd och inte ett kommunalråd).
Ovanstående ger en oklar bild av ”vilka det är som styr” även för oss som sitter i
kommunfullmäktige och förmodligen är det ännu mer oklart för medborgarna.
Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
- Vidhåller kommunstyrelsens ordförande sitt tidigare uttalande om att Haninge numera
har ett majoritetsstyre och vilka partier ingår då i majoritetsunderlaget respektive
oppositionen? - Finns det ett sakpolitiskt avtal mellan Haningealliansen och Sverigedemokraterna och hur
ser det i så fall ut? - Delar kommunstyrelsens ordförande demokratikommunalrådets bild av att det inte finns
något som helst samarbete mellan Haningealliansen (där Liberalerna ingår) och
Sverigedemokraterna?
”Förskolemedarbetares anmälningsplikt” av Mikko Svensson, till barn- och förskolenämndens ordförande Pernilla Kjellin (M)
I Tidöavtalet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna finns ett förslag om en lag som kan leda till att lärare blir skyldiga att anmäla papperslösa barn. Tidöavtalet anger att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”. Om lagen blir verklighet innebär det med andra ord att lärare kan tvingas rapportera elever till polis och migrationsmyndigheter.
Många, bland annat lärare känner stor oro och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn. En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: ”Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. Man får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.”
Förslaget har också mötts av stor kritik från skolledare och fackförbund. Sveriges Lärare har varit mycket tydliga och uppmanar sina medlemmar att inte anmäla barn, även om en sådan lag skulle vara på plats. Lärarnas yrkesetiska råd riktar också mycket skarp kritik och pekar på att det inte är lärares uppdrag att ange barn. Det står i lärares yrkesetiska regler att elever ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med information om eleverna och inte vidarebefordra information som inte är för elevernas bästa. Sprider man den här typen av information om elever kommer det att skada relationen till eleverna vilket i sin tur försvårar undervisning och elevers lärande, konstaterar det yrkesetiska rådet.
Förslaget till lag rubbar grunden för lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärare hamnar i ett läge där de känner att de måste bryta mot lagen. Också barnrättsorganisationer uttrycker stor oro kring regeringens repressiva åtgärder och hårdare tag mot barn och ifrågasätter hur förslaget är förenligt med barnkonventionen, som sedan år 2020 är svensk lag och bland annat anger alla
barns rätt till utbildning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga barn- och förskolenämndens ordförande,
Pernilla Kjellin (M)
- Avser ordförande att agera för att genomföra anmälningsplikten inom förskolan även om
den skulle leda till att medarbetare lämnar yrket? - Hur avser ordförande att agera för att underlätta nyrekrytering av personal om
anmälningsplikten inom förskolan skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att
arbeta för alla barn bästa?
”Medarbetares anmälningsplikt på folkbibliotek och fritidsgårdar” av Robert Schönbeck, till idrotts-, kultur- och fritidsnämndens ordförande Nicole Forslund (L)
I Tidöavtalet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna framgår att informationsutbyte och anmälningsplikt mellan polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet ska utredas. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Genom informationsplikten
ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.
Detta har kritiserat av Sacoförbundet Dik, som organiserar bland annat Sveriges bibliotekarier. I en debattartikel i Altinget skriver Anna Troberg, Diks förbundsordförande, att ”Tidöavtalet tvingar bibliotekarier till angiveri”. Förslaget skulle frångå bibliotekariens roll att främja yttrandefriheten, den fria åsiktsbildningen, läsningen och informationsutbytet på Sveriges alla folkbibliotek.
Om tanken är att förvandla bibliotekariens roll från att vara informationsspecialister till informanter urholkar man inte bara bibliotekens demokratiska roll; man bryter även mot bibliotekslagens portalparagraf om att bibliotek ska vara till för alla.
Det är inte länge sedan Sverigedemokraternas tidigare kommunalråd i Sölvesborg, Louise Erixon ändrade i den kommunala biblioteksplanen i Sölvesborg och stoppade biblioteksböcker på fler språk. Vi kan nog alla vara överens om att det är fel väg att gå.
Inom nämndens verksamhetsområde finns det ett flertal arbetstagare som arbetar inom vitt skilda områden, några exempel är fritidsgårdsmedarbetare, medarbetare på våra fritidsklubbar och idrottsplatsarbetare m.fl. Om tanken är att även de ska vara informanter och angivare till andra myndigheter så kommer det framtida rekryteringsarbetet bli svårt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga idrotts–, kultur och fritidsnämndens ordförande Nicole Forslund (L):
- Avser ordförande att agera för att genomföra anmälningsplikten inom till exempel
biblioteksverksamheten och fritidsgårdsverksamheten även om den skulle leda till att våra
medarbetare lämnar sin profession? - Hur avser ordförande att agera för att underlätta nyrekrytering av nya medarbetare om
anmälningsplikten inom nämndens verksamhet verkställs? - Hur avser ordförande att säkerställa att folkbiblioteken och våra fritidsgårdar fortsatt ska
vara ”öppna för alla”?
”Statens närvaro i Haninge kommun” av Meeri Wasberg, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
För oss socialdemokrater är det självklart att staten på olika sätt ska vara närvarande i hela landet. Det handlar både om tillgång till service men också möjligheten till statliga arbetstillfällen. Sedan Stefan Löfven blev statsminister har ett stort antal statliga jobb omlokaliserats från storstäderna, samtidigt som fler servicekontor har öppnat. Även i Haninge kommun har flera statliga arbetstillfällen och utbyggd service verkställts.
Den statliga närvaron behöver utvecklas i de glesare delarna av landet men också i särskilt utsatta områden, efter många decennier av vikande närvaro. Det är grundläggande för tryggheten – att kunna lita på att polisen kommer, att det går att få kontakt med Försäkringskassan eller att det finns möjlighet att få hjälp om pensionsutbetalningen strular.
När Socialdemokraterna styrde lade vi oss vinn om att nyetablerade eller omlokaliserande myndigheter alltid skulle kunna pröva sin lokalisering även till Haninge kommun. Vad den nya regeringen vill med lokalisering av statliga myndigheter verkar däremot något oklart, särskilt när det nu till exempel framkommer att den nya Utbetalningsmyndigheten kommer att få ett eget
våningsplan på 1 770 kvadratmeter i åttavåningshuset Sthlm 04 i Hammarby sjöstad. Det är också oklart om den nya kommunledningen har någon strategi på detta område.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
- Överväger kommunstyrelsens ordförande några insatser för att öka statens närvaro i
Haninge kommun och i så fall vilka?
”Levnadsvillkor för individer med funktionsnedsättning” av Ann-Christine Erlandsson, till socialnämndens ordförande Sedat Dogru (M)
Inflationen fortsätter att öka. Maten är rekorddyr och priserna väntas fortsätta stiga. Barn får äta sig mätta i skolan för att maten inte räcker till hemma, köerna till hjälporganisationers hjälpcenter blir längre för varje vecka, ärendena till Kronofogden ökar och allt fler människor vänder nu på varenda krona för att få ekonomin att gå ihop.
Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjukoch aktivitetsersättningen. Nuvarande beräkningsmodell har lett till att inkomstskillnaderna har ökat markant under lång tid. I år är den högsta garantinivån i sjukersättningen 12 163 kronor per månad före skatt, om du är över 30 år. Om du är under 30 år så är nivån lägre. Utöver sjuk och aktivitetsersättningen kan man även ha rätt till bostadstillägg och/eller merkostnadsersättning.
I svar på en skriftlig fråga framställde statsrådet Anna Tenje det som en framgång att regeringen har räknat upp ersättningarna med 8,7 procent. Problemet är att kostnadsökningarna är väsentligt högre än så. Under det senaste året har matpriserna stigit med 22,1 procent, vilket är det snabbaste ökningen sedan 1950-talet.
Personer med funktionsnedsättning drabbas mycket hårt av inflationen. De har redan små marginaler och saknar ofta ekonomisk buffert. I en rapport skriver FUB att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan gå back med hela 1 700 kronor varje månad.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialnämndens ordförande, Sedat Dogru (M)
- Vilka åtgärder tänker ordföranden vidta för att personer med funktionsnedsättning
boendes i Haninge kommun som har sin enda inkomst i form av sjukaktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?
”Bostäder för ungdomar” av Carl Melin, till samhällsbyggnadsutskottets ordförande Linus Björkman (M)
Det senaste årets räntehöjningar, inflation och prisökningar har nästan lett till ett totalt byggstopp över hela landet men i Haninge fortsätter ännu byggandet i vissa kommundelar. Vi kommer förhoppningsvis fortsatt vara en attraktiv kommun att flytta till.
Samtidigt måste vi vara medvetna om att en styrränta på runt 3- 5 procent kommer att bli det nya normala. Det råder närmast konsensus om detta bland nationalekonomerna. Åren med nollränta eller till och med minusränta är förbi under överskådlig framtid.
En högre ränta kommer att begränsa möjligheterna att låna. I synnerhet kommer det att drabba den yngre generation som ännu inte har kunna bygga upp ett sparkapital. Mot den bakgrunden behövs hyreslägenheter i framtiden.
Det nya högerstyret med stöd av Sverigedemokraterna har tyvärr slagit fast en helt annan inriktning, nämligen småhusbebyggelse. Vilket är mycket märkligt då marknaden för småhus och bostadsrätter i princip har slagit stopp.
Ska vår kommun ta vara på förutsättningarna att vara en attraktiv kommun att flytta till, i synnerhet för dem som kanske ska skaffa sin första bostad måste högerstyret och sverigedemokraterna se sanningen i vitögat. Fler hyreslägenheter måste byggas.
Med anledning av detta vill jag fråga samhällsbyggnadsutskottets ordförande Linus Björkman (M):
- Vilka planer har de styrande i Haninge när det gäller att erbjuda ett gott boende
för en allt större grupp ungdomar som inte har råd med dyra lån utan är hänvisade
till hyreslägenheter?
”Arbetet mot invasiva främmande arter i Haninge” av Meeri Wasberg, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Regeringen och klimat- och miljöministern har återkommande sagt att regeringen inte har sänkt Sveriges miljöambitioner och att regeringen avser att föra en kostnadseffektiv miljöpolitik. Nu har Sverigedemokraternas och regeringens budget för 2023 varit i effekt i drygt fyra månader och effekterna av den minskade miljöbudgeten börjar bli tydliga.
Arbetet för att bekämpa invasiva främmande arter på statlig mark hade 2022 en budget på 55 miljoner kronor. Den Sverigedemokratiskt stödda budgeten som regeringen har tagit fram innebär att den finansieringen nu har försvunnit helt. Detta innebär att arterna riskerar att sprida sig fritt i stora delar av landet, så även i Haninge kommun.
Haninge kommun har under lång tid bedrivit ett uthålligt arbete mot flera olika invasiva främmande arter, både enskilt och tillsammans med privata markägare, inte minst gällande björnloka. Det är ett arbete som måste bedrivas kontinuerligt och uthålligt för att inte redan genomfört arbete ska omintetgöras.
Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)
- Instämmer kommunstyrelsens ordförande i, att invasiva främmande arter är ett av de
största hoten mot biologisk mångfald och avses det att vidtas några nya åtgärder inom
detta område i Haninge kommun? - Vilka åtgärder kommer kommunstyrelsens ordförande att vidta för att säkerställa att
redan genomfört arbete i Haninge kommun inte görs ogjort?
MOTIONER
”Äldre med intellektuell funktionsnedsättning” av Meeri Wasberg och Anita Övelius
Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som blir äldre har sedan
millennieskiftet ökat stort. Vid den tiden fanns inte så många äldre i den gruppen. I likhet med andra äldre har personer med IF särskilda behov som beror på åldrandet.
Tyvärr brister stödet i de flesta kommuner i landet. Hur det ser ut i vår kommun vet vi i dagsläget inte så mycket om. I projektet ”Gott Liv som äldre Aktivitet och boende personer med IF”, som finansierades av Allmänna Arvsfonden, FUB och SKR, ges många goda exempel som vi kan inspireras av.
Vad som anges är inte särskilt skilt från övriga insatser från äldreomsorgen men de behöver anpassas efter de förutsättningar och behov som gäller för äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Ett viktigt krav är att det finns tillgång till personal med rätt kompetens. Utifrån detta gäller det att hitta former för insatserna som fungerar väl i vår kommun.
Träffpunkter behövs men de måste vara utformade efter behoven hos dessa brukare.
Traditionella dagliga verksamheter är till för personer i yrkesverksam ålder och är därför inget fullgott alternativ. Många har bott i gruppboenden men när personerna blir äldre finns det risk att det inte fungerar fullt ut. Det kan behövas särskilda vård- och omsorgsboenden, eller särskilda avdelningar i gruppboenden eller i vanliga vård- och omsorgsboenden.
Vår kommun måste vara beredd att satsa resurser på att säkerställa en god äldreomsorg även för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns kunskap att inhämta utifrån, som utgör en bra grund för att under hösten utreda hur vår kommun på bästa sätt kan vidareutveckla och utforma olika insatser.
Medel behöver också reserveras i kommande budgetar för satsningarna. Vi vet inte idag vilka summor det kan handla om men vi är säkra på att resurser behövs. Vi hoppas att vi kan ena oss om kommande anslag för detta ändamål. Vi vill också veta vilka ambitioner som finns hos den styrande alliansen i denna fråga.
Vill vi inte idag binda oss för några bestämda lösningar. Däremot vill vi se över vad som kan göras.
Med anledning av ovanstående vill vi föreslå följande:
- Tillsätt en utredning som under hösten arbetar med frågan om att lägga förslag om lämpliga
åtgärder för att säkerställa att gruppen äldre med intellektuella funktionshinder även
framgent får rätt insatser utifrån individuella behov. - Att finansiering av utredningen ska belasta kommunstyrelsens reserv.
”Veteranpolitiken” av Meeri Wasberg
Sverige har en lång tradition av att skicka soldater och annan personal på internationella insatser. Från 1953 och framåt (september 2021) har 67 093 personer tjänstgjort utomlands i militär insats. Det finns utlandsveteraner representerade i samtliga av Sveriges län, så också i Haninge. Mycket kunskap, kompetens och erfarenheter som kommer hela Sverige till gagn innan, under och efter en insats. Anhöriga är otroligt viktiga för den som gör sin mission.
Vi i Sverige har alla ett ansvar – och även vi i detta parlament – att erkänna, uppmärksamma och vara stolta och tacksamma över våra veteraner och deras anhöriga, innan, under och efter mission.
Vi kan på olika sätt visa denna tacksamhet. Den tidigare regeringen arbetade mycket aktivt med veteranpolitiken och det har jobbat hårt och intensivt med utvecklingsfrågor inom området. Det handlar om utvecklingsfrågor inom områden såsom:
- – stödet till ideella samarbetsorganisationer
- – inrättandet av veterancentrum, veterandagen
- – råd och vägledning till personal och anhöriga
- – etablerat system för uppföljning av veteraner efter avslutad insats
- – forskning och utveckling
- – evidensbaserat strategiskt stöd som har utvecklats både före, under och efter insats både för veteran och anhörig mm.
Det har på nationell nivå lyfts frågor om att inrätta ett veterancentrum liknande det i Norge där man erbjuder veteranerna och deras anhöriga återhämtning, nätverksbildande samt rekreation, ett så kallat rekreationscentrum.
Med anledning av ovanstående vill vi föreslås följande:
- Att Haninge kommun inleder samtal med Försvarsmakten om att inrätta ett svenskt
nationellt rekreationscenter för våra veteraner med placering i Haninge kommun. - Att eventuella kostnader för dessa samtal belastar kommunstyrelsens reserv