Interpellationer, kommunfullmäktige 2023-05-25

Måndagen den 25 maj var det kommunfullmäktige i Haninge kommunhus. Då ställde Socialdemokraternas ledamöter flera interpellationer, här nedan kommer våra interpellationer.

Om du vill se kommunfullmäktiges sammanträde kan du hitta det här: https://haningekommun.screen9.tv/media/3p7NhIOM-rElaRJC4-JR0g/haninge-kommunfullmaktige-2023-05-29

”Lärares anmälningsplikt när det gäller papperslösa barn” av Maria Fägersten till grundskolenämndens ordförande Veronica Pagard Salem (M)

I Tidöavtalet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna finns ett förslag om en lag som kan leda till att lärare blir skyldiga att anmäla papperslösa barn.

Tidöavtalet anger att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera
Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”. Om lagen blir verklighet innebär det med andra ord att lärare kan tvingas rapportera elever till polis och migrationsmyndigheter.

Många lärare känner stor oro och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn. En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: ”Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik
jag värnar. Man får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig.
Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.”

Förslaget har också mötts av stor kritik från skolledare och fackförbund. Sveriges Lärare har varit mycket tydliga och uppmanar sina medlemmar att inte anmäla barn, även om en sådan lag skulle vara på plats. Lärarnas yrkesetiska råd riktar också mycket skarp kritik och pekar på att det inte är lärares uppdrag att ange barn. Det står i lärares yrkesetiska regler att elever ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med information om eleverna och inte vidarebefordra information
som inte är för elevernas bästa. Sprider man den här typen av information om elever kommer det att skada relationen till eleverna vilket i sin tur försvårar undervisning och elevers lärande, konstaterar det yrkesetiska rådet.

Lärare vill vara lärare, inte agera informatör åt till exempel Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar grunden för lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärare hamnar i ett läge där de känner att de måste bryta mot lagen. Också barnrättsorganisationer uttrycker stor oro kring regeringens repressiva åtgärder och hårdare tag mot barn och ifrågasätter hur förslaget är förenligt med barnkonventionen, som sedan år 2020 är svensk lag och bland annat anger alla
barns rätt till utbildning.

Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof från Sverigedemokraterna har svarat att alla offentliganställda kan bli skyldiga att rapportera papperslösa barn. Skolminister Edholm har inte svarat på frågor om hur hon ser på lagförslaget, trots att det bryter mot liberala värden och mot barns grundläggande rätt- och friheter.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga grundskolenämnden ordförande, Veronica Pagard Salem (M)

Avser ordförande att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?

Hur avser ordförande att agera för att underlätta nyrekrytering av personal om anmälningsplikten inom skolan skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?

Maria Fägersten
Gruppledare (S)

”Marknadsföringen av Haninge som besökskommun” av Göran Svensson, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

Besöksnäringen är en effektiv jobb- och integrationsmotor. Under de senaste dryga 20 åren har besöksnäringen skapat en jobbtillväxt som varit tre gånger starkare än på övriga arbetsmarknaden. I besöksnäringen får många unga sitt allra första jobb och därmed en ingång på arbetsmarknaden; det ger självförtroende och egen försörjning.

En tredjedel av alla anställda i branschen är under 26 år, och mer än fyra av tio är utlandsfödda. Därför är besöksnäringen också en viktig motor för att minska utanförskap. Dessutom är turismens exportvärde hela 144 miljarder kronor, men under pandemin minimerades den internationella turismen till Sverige. Det fick stora konsekvenser för besöksnäringen.

En sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner visar att de kommuner som har en betydande besöksnäring har samsyn och kunskap som finns nationellt, regionalt och lokalt och fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället. Turism ger ringar på vattnet. Dit turister reser där växer sysselsättningen och tillväxt skapas även i andra branscher.

Energi- och näringsministern skrev den 30 januari som svar på en skriftlig fråga att regeringen inte har för avsikt att ta fram en ny besöksnäringsstrategi utan avser att bygga vidare på tidigare S-ledda regerings strategi som byggde på att stärka besöksnäringslandet Sverige utifrån att besöksnäringen är viktig för hela Sverige och binder samman stad och land.

Trots det har regeringen, förutom att minska anslaget till Visit Sweden, förändrat uppdraget till Tillväxtverket och dessutom tagit bort besöksnäringsstrategin från regeringens hemsida.

Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Svens Gustafsson (M):

Överväger ordförande några åtgärder och insatser för att fortsätta utveckla Haninge som besöksmål i samklang med den nationella strategin?

Göran Svensson
Ledamot (S)

”Jämställda löner” av Donna Delia, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

Kvinnor har högre utbildningsnivå än män men har ändå lägre lön inom alla sektorer och i stort sett alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Varje månad tjänar kvinnor trots detta i genomsnitt 3 700 kronor mindre än män. På ett år uppgår skillnaden till 44 400 kronor.

Under Socialdemokraternas regeringstid har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat. Sedan rörelsen Lön hela dagen bildades för åtta år sedan har tiden kvinnor jobbat gratis minskat. Den 22 februari 2023 presenterades rapporten Lön hela dagen i riksdagen. Denna visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige nu ökar.

Detta innebär att kvinnor från och med nu jobbar gratis från klockan 16:12 varje dag medan männen får betalt fram till arbetsdagens slut klockan 17:00. Det är en minut mer än förra året. Det är första gången sedan Lön hela dagen bildades som detta sker.
Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M):

Vilka konkreta åtgärder avser ordförande att vidta för att verka för jämställda löner i Haninge kommun och därmed hjälpa till att vända den påbörjade negativa utvecklingen som beskrivs ovan?

Donna Delia
Ledamot (S)

”Åtgärder för att stärka kommunens ekonomi” av Meeri Wasberg, till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

Sverige består av 290 kommuner med varierande befolkningsstorlek –från knappt 2 400 invånare i Bjurholm till 978 800 personer i Stockholm. Oavsett storlek har alla kommuner samma skyldighet att erbjuda kommunal service och välfärd till sina invånare i enlighet med de beslut som riksdag och regering beslutar om. Så även vår kommun.

För att kommun ska kunna utföra den service och välfärd som invånarna har rätt till måste verksamheten ha rimliga förutsättningar för det. Regeringen och finansministern har en oerhört viktig roll i att lägga fram budgetpropositioner till riksdagen, som bland annat påverkar kommunernas möjligheter.

Konjunkturinstitutet har beräknat att statsbidragen till kommunerna fram till år 2040 skulle behöva öka med ca 24 miljarder kronor per år för att kommunallagens krav på en budget i balans och på god ekonomisk hushållning ska kunna tillgodoses. Detta betyder för vår kommun drygt 2 miljarder kronor per år. Om kommunen helt på egen hand skulle finansiera den förväntade kostnadsökningen med höjda kommunalskatter skulle skatterna i genomsnitt behöva öka med ca 3 kr till 5 kr till år 2040.

I det läge vi är i nu, med ökade pensionskostnader, högre räntor och stigande priser på det mesta, sitter många kommuner i en svår sits. Så även vi. Vårpropositionen och regeringens förslag i den blir avgörande för hur välfärden kommer att se ut i slutet av året. Staten måste ta ett övergripande ansvar för att säkerställa att kommunerna har rimliga ekonomiska förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Det brådskar med besked.

Vi har också kunnat ta del av rapporter om hur välfärdskriminaliteten fortsatt dränerar resurserna till viktiga samhällsuppgifter. Detta gör sammantaget att kommunerna på olika sätt måste intensifiera arbetet med att se om sitt hus.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande, Sven Gustafsson (M):

Tänker kommunstyrelsens ordförande på något sätt agera för att regeringen ska tillskjuta ytterligare statsbidrag/resurser till Haninge kommun?

Planerar kommunstyrelsens ordförande vidta några åtgärder för att förhindra att välfärdskriminaliteten gräver djupa hål i vår gemensamma välfärd och de skattemedel som finns att tillgå för kommunens viktiga verksamhet?

Meeri Wasberg
Gruppledare (S)

”Kulturens oberoende och principen om armlängds avstånd” av Robert Schönbeck, till idrott-, kultur- och fritidsnämndens ordförande Nicole Forslund (L)

Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition, inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak- och yrkeskunskap som finns på de olika offentliga förvaltningsområdena.

Inom kulturområdet har det handlat om att skydda centrala demokratiska värden på
yttrandefrihetens grund. Förvaltningsidén bygger på att de som sitter på den politiska makten inte ska kunna använda sin maktposition och utnyttja offentliga medel till att påverka människors världsbild och bilda politisk opinion.

Bakom denna princip finns en auktoritär europeisk historia. Nazister, fascister och kommunister lade stora resurser på att förhärliga den egna maktutövningen. Ideologiskt handlade det om att odla sin befolkning till att stödja en viss världsbild och människosyn. För de västerländska demokratierna har det, sedan Berlinmurens fall, varit av betydande vikt att den offentligt finansierade kulturen främjar yttrandefriheten, det demokratiska samhällets utveckling, kunskapsförmedling, den fria åsiktsbildningen och mångfalden av yttringar.

Det som främst garanterar den demokratiska kultursynen och den förvaltningsmässiga styrningen är självständiga, oberoende och opartiska tjänstemän. Därför måste det tas på stort allvar när offentliganställda tjänstemäns arbetssituation drabbas av politikens gränsförskjutningar. Enligt fackförbundet Diks rapport ”Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg” beskrivs en samtid av klåfingriga politiker, kunskapsförakt och en hårt polariserande allmänhet. Mer än hälften av de 3 500 svarande offentliganställda har angett att man oroas över att inte kunna utföra sitt arbete
utifrån yrkesetiska principer.

Rapporten är en tydlig hänvisning till det som hände den före detta bibliotek och kulturchef i Sölvesborgs kommun, som blev omöjlig i Sverigedemokraternas Sölvesborg. Kommunens biblioteksplan, som ska beskriva hur man svarar upp mot bibliotekslagen, skulle i så liten mån som möjligt leva upp till vad lagen stipulerar. Dåvarande kommunalrådet Louise Erixon (SD) hade framför allt synpunkter på folkbibliotekets service för personer med andra modersmål än svenska.

Hösten 2022 ställde sverigedemokraten Jonathan Sager krav på att populära sagostunder på folkbibliotek ska stoppas. Verksamheten, som har pågått sedan 2017, möttes av hat och hot. När sagostunden arrangerades i Malmö behövde man anlita väktare som säkerhetsåtgärd.

Medan det för några år sedan rådde en högljudd debatt om folkbildningens, konstens och kulturens frihet i relation till bidragsgivningen på landets kulturmyndigheter råder i dag tystnad inför den verkligt pågående förskjutningen av den demokratiska kultursynen. Den politiska praktiken i ovanstående kommunala exempel visar att man genom hot om nedläggning, polisanmälan och politisk innehållsstyrning agerar för att minska möjligheterna för den kultur man inte vill se och stärka den kultur som främjar de meningsyttringar, åsikter och den samhällsuppfattning man själv vill se.

Med anledning av risken för fortsatta politiska inskränkningar i konstens och kulturens frihet och oberoende vill jag ställa följande frågor till Ordförande för Idrott-, kultur och fritidsnämnden:

Vad avser ordförande göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på kommunal nivå?

Hur säkerställer ordförande att tjänstemän inom Haninge kommuns kulturverksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?

Robert Schönbeck
Ledamot (S)