Motioner och interpellationer – Kommunfullmäktige 25/9

Under kommunfullmäktige den 25 september lade våra ledamöter fram ett flertal interpellationer och motioner. Här nedan kommer dem:

”Kommunens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor”, interpellation av Ann-Christine Erlandsson till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt men också ekonomiskt. Var tredje vecka dödas en kvinna av en man och mer än en våldtäkt i timmen begås, dygnet runt, året om.


Brottsförebyggande rådet uppskattar dessutom att cirka 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls. Varje kvinna är någons mamma, dotter, syster, kollega och vän men framför allt är hon en människa i sin egen rätt. Varje mördad kvinna är ett gigantiskt misslyckande och ett stort bakslag i kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld.


Mäns våld mot kvinnor är ingen privat angelägenhet utan handlar om grova brott. Våldet mot kvinnor är varken en naturkatastrof eller något som händer slumpartat. I de flesta fall är förövaren känd av samhället, kvinnorna har larmat, lämnat och gjort allt som står i deras makt för att skydda sig och sina barn.

Det har gjorts och det görs mycket, men det räcker inte. Det krävs ytterligare kraftsamling för att bryta det dödliga våldet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

  1. Vilka initiativ är kommunstyrelsens ordförande beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?
  2. Tänker kommunstyrelsens ordförande vidta några åtgärder tillsammans med polis och eller andra myndigheter för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?”

”Säker skolväg”, interpellation av Maria Fägersten till grundskolenämndens ordförande Veronica Pagard Salem (M)

Vid nedläggningen av Båtsmansskolan fanns en stor oro från föräldrar om skolvägen till Vega skola. Det gällde den tänkta skolvägen, liksom att det skulle bli kaos i ordinarie kollektivtrafik och att befintliga bussturer inte skulle klara av förflyttningen av elever och vårdnadshavare.

Från kommunledningen gavs beskedet om att skolvägen var säker. Det fanns inte någon plan att utvärdera skolvägen ytterligare eller besluta om särskilda regler vad gällde skolskjuts. Vid varje fråga som ställdes, både i nämnd och i kommunfullmäktige, upprepades konstant att det var en säker skolväg från Söderby till Vega skola och att skolskjutsreglerna avgjorde om någon fick
busskort. Detta var också det svar vårdnadshavare fick vid möten som hölls på Fredrika Bremergymnasiet, och den information som lades ut på kommunens hemsida.


I juni fattar Utbildningsdirektören plötsligt ett beslut om omfattande avsteg från
skolskjutsreglerna. Ett beslut som rörde alla elever som gått på Båtsmansskolan och som också hade gjort som kommunen tyckte, om eleven hade accepterat ”erbjudandet” om att börja i Vega skola, så var eleven berättigad till busskort.
Det betyder att det finns elever som vid detta tillfället gjort andra val. En ekonomisk avvägning kan ha gjorts i familjer, redan innan detta kommunicerades ut vitt och brett.


Grundskolenämndens ordförande, Veronica Pagard Salem (M), uttalar sig för första gången i den här frågan genom att hon lade ut en bild två timmar innan nämnd och berättade glatt att de nu tänker ge busskort till elever från Båtsmansskolan. Hon berättar inte att det är en tjänsteman som nu fattat ett beslut som går emot tidigare beslut om skolskjuts och utan att nämna att det enbart gäller elever som gjort ett specifikt val.


Höstterminens första skoldag använder eleverna sina busskort för att åka till Vega skola. Det blir kaos. Det är trångt vid busshållplatsen. Det är trångt på bussen och alla får inte plats. De som inte får plats får vänta 30 minuter på nästa buss och anländer då sent till skolan. Det blir en situation där stressade elever skyndar sig från bussen till sin nya skola och ska då passera den vältrafikerade vägen vid Vega station. En elev blir nästan påkörd, vilket också Mitt i Haninge rapporterat om. Helt i linje med de bilder vårdnadshavare har målat upp som tänkta skräckscenarier, en kaotisk trafiksituation med fara för barns liv. Den oron har kommunicerats till
kommunledningen från första stund.


Då tas nästa hastiga beslut. Direktupphandling av skolbuss. Telefonsamtal till bussföretag resulterar i en snabb upphandling och eleverna från Söderby får de skolbussar som föräldrar vädjat om ända sen beskedet om flytt av elever till Vega skola. Hur kommer det sig att man inte från början utredde vilka alternativ som fanns, vad kostnadsbilden är och därmed har möjligheten till både en fungerande lösning och genomarbetad upphandling.


Här gick man istället från att återkommande hävda säker skolväg, till ett hastigt beslut om att köpa in busskort till alla som valde att acceptera ”erbjudandet” om Vega skola, till att upphandla
skolbussar över en natt.

När vi senast uppdaterade regler om skolskjutsregler, införde vi ett avsteg för
utbildningsdirektören, som var tänkt att gälla för enskilda individer som av något skäl bör behandlas utifrån den enskilda elevens egna förutsättningar, tex funktionsnedsättning eller andra försvårande omständigheter där en särskild bedömning behöver göras.


Att avsteget nu används för att avgöra hur olika skolors och elevgruppers behov av skolskjuts finns eller inte finns, är att använda avsteget på ett sätt som fråntar nämnden sitt ansvar. Beslut om skolskjuts i den här omfattningen bör avgöras på nämndnivå, inte minst för att säkra beslutsunderlag och rättssäkerheten i beslutet.


Vi har från Socialdemokraternas sida efterfrågat både delegationsbeslutet för skolbuss liksom underlaget för upphandlingen och har vid dags dato inte fått se något underlag. Inte heller fick nämnden ta del av handlingarna på nämnden 2023-09-20, vilket skulle ha skett enligt regelverket och vilket vi Socialdemokrater bad särskilt om på arbetsutskottet 2023-09-06. Det här skadar vår upplevelse av demokrati som förtroendevalda. Det här kan skada invånares upplevelse av demokrati och rättssäkerhet och det tär också på förtroendet för demokratin som sådan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga Veronica Pagard Salem (M)

  1. Hur kommer det sig att frågan om skolvägen till Vega blev så prestigefylld och att den politiska ledningen vägrade lyssna in föräldrars varningar om transporter till Vega?
  2. Betyder beslutet om busskort, och senare skolbuss, att ni omvärderat skolvägen mellan Söderby och Vega skola? Bedöms det inte längre vara en säker skolväg?
  3. Trots återkommande beskrivningar från föräldrar om oron för förflyttningen över vägen från busstationen till skolan, så var det exakt där det höll på att ske en olycka redan första
    skoldagen. Hur kommer det sig att det inte fanns en plan för att möta en redan uttalad
    risk?
  4. Hur kommer det sig att Moderaterna som förespråkar valfrihet, väljer att ge busskort och senare även skolbuss åt de elever som väljer att acceptera kommunens ”erbjudande” av
    skola, men nekar alla som fått plats på andra skolor efter nedläggningen?
  5. Hur länge kommer eleverna ha rätt till busskort/skolbuss?
  6. Kommer ordförande framåt att respektera nämndens rätt att besluta i ärenden som ska
    avgöras på nämndnivå?
  7. Kommer ordförande framåt att se till att nämnden får ta del av beslut som fattas på
    delegation av nämnden och att det som sägs på arbetsutskottet också gäller.

”Trygghetskommission mot våldet”, interpellation av Meeri Wasberg till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M)

Under helgen den 9-10 september får vi besked om att Polisen har hittat en 13-årig död pojke i Haninge. Detta dödsfall är bara ett i raden av olika dåd som har skett i Haninge kommun eller i dess omedelbara närhet. Under inledningen av sommaren sköts inte mindre än sju personer bara i Stockholmsområdet. En av dessa var en 15-årig pojke som precis slutade grundskolan. Det sker ständigt nya illdåd och kretsen som drabbas vidgas hela tiden. Nu senast skjutningar i centrala Handen och i Jordbro.


Under lång tid har polisen på alla nivåer efterfrågat en förstärkning av det förebyggande arbetet och att samhället gemensamt sluter upp mot våldet och för att skydda våra barn att lockas och luras in i gängen. I stället har vi fått en polariserad debatt om invandring och hårdare straff på bred front, som fyllt våra fängelser men det har inte stoppat nyrekryteringen bland våra barn och ungdomar.


Samtidigt har vi en ekonomisk situation i kommuner och regioner som gör att det finns en överhängande risk för nedskärningar i skola och socialtjänst – just dessa funktioner som är centrala för det förebyggande arbetet. Vi tog initiativ till att förstärka det förebyggande arbetet med ytterligare kompetens och det arbetet verkar ännu så länge få fortsätta i Haninge.


Den 12 juni krävde Polisförbundet en parlamentariskt sammansatt kriskommission på nationell nivå, som tillsammans med kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv kan ta fram en handlingsplan mot våldet. Vi ställer oss frågan om det är dags för en ny Trygghetskommission i Haninge kommun?


Vi vill stoppa våldet, nu – det är barn som dödar barn på våra gator. Barn som vuxit upp i Sverige, som gått i svensk skola, men som samhället misslyckats med att fånga upp. Om vi ska kunna vända våldsspiralen måste vi orka arbeta med sikte flera mandatperioder framåt, samtidigt som vi avsätter de resurser som krävs här och nu. För att kunna ta ett så långsiktigt grepp krävs en bred överenskommelse om åtgärderna. Vi behöver mindre politiskt käbbel och mer fokus på att inget av de barn som firar sin första skolavslutning sommaren 2024 ska döda eller ligga döda på våra gator om tio år.


Med anledning av ovanstående vill jag fråga Sven Gustafsson (M)

  1. Är kommunstyrelsens ordförande beredd att i likhet med Polisförbundets förslag på nationell nivå tillsätta en lokal parlamentarisk trygghetskommission mot våldet, med syfte
    att ta fram en långsiktig handlingsplan som kan löpa över flera mandatperioder?
  2. Är det kommunstyrelsens ordförandes vilja att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som
    är folkvalda och för alla samhällets aktörer?

”Resursfördelning – Haninges kommunala grundskolor”, motion av Maria Fägersten

Skillnaderna i svensk skola är stora och skillnaderna i svensk skola ökar. Kommunernas
resursfördelning till skolan är ett medel för att nå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det betyder att resursfördelningen behöver vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar, såväl på kommunnivå och huvudmannanivå som på skolnivå.


Så har resursfördelningen sett ut i Haninge. Det har formats på lite olika sätt. Det har varit områdesbaserat, utgjorts av särskild ram och under de senaste åren har det funnits en särskild elevpeng för nyanlända elever inom grundskolan. Vi Socialdemokrater har velat se ett nytt resursfördelningssystem som skulle utgå från fler av de parametrar som Skolverket fastställt som avgörande för skolframgång. Ett system som vi menar i högre grad skulle möta de olika förutsättningar och behov som finns i våra verksamheter.


Den fördelning vi haft i Haninge har tjänat oss väl. Exempelvis har Kvarnbäcksskolan,
Höglundaskolan och Brandbergsskolan haft ett betydande ekonomiskt stöd likväl som de har fler och större utmaningar att möta. Resultaten inom Haninges skolor skiljer sig avsevärt åt och det är Kommunfullmäktiges ansvar att säkerställa en finansiering som gör att varje skola i Haninge ska klara av sitt uppdrag.


Att lyckas i grundskolan är en förutsättning för vidare studier, liksom den absolut främsta skyddsfaktorn för att barn inte ska välja mer destruktiva vägar redan i tidiga år. I skolor där kunskapsresultaten generellt är låga från tidig ålder finns därför behov av betydligt fler särskilda insatser än i skolor där elever från tidig ålder klarar kunskapsmålen utan särskilda insatser.


Med Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas val att lägga budget för 2024 så förändrades kommunens resursfördelningssystem för skolan helt. Strukturbidraget togs bort rakt av, för att istället enbart ha elevpeng – lika peng för alla. Det betyder att de skolor och de områden som har större utmaningar inte längre kommer ha en förhöjd budget i förhållande till andra.


Kommunledningen verkar ta väldigt lätt på frågan och vi har hittills inte fått några indikationer på att den politiska ledningen tycker att det kändes tufft att ta bort strukturbidraget. Inser kommunledningen att det innebär en försämring av kommunens förutsättningar att uppnå likvärdighet? Vi är långt ifrån säkra på att det i nämndens budget kommer att föreslås en fördelning efter de olika skolornas behov och förutsättningar. Vi anser därför att kommunfullmäktige måste ta sitt ansvar på allvar.


Med anledning av ovanstående föreslås följande

  1. Att grundskolenämnden uppdras att besluta om ett strukturanslag, där en viss del av den beslutade elevpengen för den kommunala grundskolan ska fördelas som ett socioekonomiskt anslag

”Syskonförtur Vega skola”, motion av Maria Fägersten

Båtsmansskolan lades ned utan någon grundligare utredning under vårterminen 2023. Elever gavs ett ”erbjudande” om att följa med till Vega skola vid skolnedläggning, medan det nya skolupptagningsområdet till största del blev Vendelsömalmsskolan. Barn och familjer ställdes inför faktum och fick genomföra ett skolsök snarare än ett skolval, då ordinarie skolvalsperiod var stängd. Beslut i familjers vardag behövdes göras under mycket korta och uppslitande förhållanden. Det var uppenbart att många faktorer behövde vägas mot varandra, barns vilja men också föräldrars arbetstid och möjlighet att skjutsa barn mm.


Haninge kommun ställde ett ”erbjudande” till eleverna på Båtsmansskolan. Ett erbjudande som Grundskolenämnden inte på något sätt har fått ta ställning till och där vi först nu fått förstå vilka konsekvenser ett medfört skolval skulle kunna få. Om du tackade nej, stängdes dörren helt för att eleven skulle ha förtur till att få vara i tryggheten med sina klasskamrater och lärare från Båtsmansskolan, då erbjudandet bara gällde under viss tid. Erbjudandet ställdes också vid ett tillfälle då varken busskort eller skolbuss utlovades. Det togs inte höjd för någon flexibilitet och
rörlighet.


För konsekvenserna kan vi bara hålla den politiska ledningen ansvarig. De måste fortsatt leva upp till det löfte som ställdes om att försöka möta varje enskild elev i den svåra situation som skolnedläggningen medförde.
Den politiska ledningen utlovade också särskilt att se till att familjer inte skulle behöva ha barn på olika skolor, i olika kommundelar.


För att familjer som tidigare hade barn på Båtsmansskolan ska kunna känna sig trygga med vad som gäller och kunna förlita sig på regler snarare än löften eller uttalanden i media, vill vi att det ska fattas beslut om syskonförtur under de år barngruppen från den nedlagda Båtsmansskolan har sin skolplacering i Vega skola. Syskonen ska ha rätt att gå i skolan om det finns tomma platser. Skolan ska inte ha rätt att ha tomma platser för inflytt och därmed neka syskon plats. Beslutet ska gälla fram till det år dagens förstaklassare börjar årskurs 6 i Vega skola, dvs år 2028.
Ett sådant beslut säkrar rättssäkerheten och likvärdigheten i kommunen liksom ger tydliga riktlinjer till Vega skola. Motionen syftar till att formalisera det som utlovades vid skolnedläggningen.


Med anledning av ovanstående föreslås följande

  1. Att syskon till elever som flyttades från Båtsmansskolan till Vega skola har förtur till Vega skola
  2. Att regler om syskonförtur, som gäller barn berörda av Båtsmansskolans nedläggning, ska gälla tom år 2028
  3. Att förtur enligt ovan ska ge eleverna rätt till tomma platser, i samma omfattning och på samma grund som barn som flyttar till Vega.

”Lämnaprogram för kvinnor som lever i våldsamma relationer”, motion av Meeri Wasberg och Ann-Christine Erlandsson

Över 75 000 kvinnor utsätts för våld av en partner varje år. Cirka 20 kvinnor mördas varje år av sin partner. I år har antalet mord på kvinnor i misstänkt parrelation redan nått den extrema siffran över 22 fall. Våldet måste få ett slut, och samhället måste ta till alla medel för att sätta stopp för detta.


Alltifrån förebyggande åtgärder till straffskärpningar är nödvändigt. Det enda som vi verkligen kan säga räddar liv är om kvinnor som lever i våldsamma relationer fullt ut ges stöd att lämna i tidigt skede. Att lämna kan vara det absolut svåraste beslutet att ta för kvinnor som lever i en våldsam relation. Barn, husdjur, boende, skola, arbete, ekonomi – det är många saker som kan hålla kvar kvinnan i en våldsam relation. Därför måste ett samlat stöd finnas så att kvinnan vågar och orkar ta steget och återfå sin frihet.


Det finns enskilda projekt i bland annat Jämtland och Stockholm där man jobbar med samordnat stöd till den våldsutsatta. Det behövs en modell, likartad över landet, där samverkan mellan myndigheter som polisen, socialtjänsten, Skatteverket, ekonomisk rådgivare, sjukvård och psykiatri sker. Innan en samverkan finns etablerad över hela landet kan Haninge göra sin del. Vi kan inrätta ett lämnaprogram för kvinnor som lever i våldsamma relationer.


Den våldsutsatta kvinnan måste snabbt få det stöd som behövs så att hon kan fokusera på att skapa sig ett nytt liv, en ny vardag. Ekonomiskt stöd och att snabbt få tillgång till en ny bostad är likaså avgörande faktorer.


Med anledning av ovanstående föreslås följande

  1. Att Haninge kommun initierar och utreder ett Lämnaprogram, likartat de som finns på andra ställen i Sverige, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, i syfte att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas.